Jag glömmer tiden och blir sittande. Kanske inte helt ankrad i verkligheten.
Nu börjar det närma sig! Vill veta vem som gömmer sig därinne, mörk i håret som pappa eller ljus som jag? Blir det en blåögd som ettan?
Längtar, men samtidigt nervöst, det är ju det värsta man går igenom men ändå det bästa.
Skicka en kommentar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar